Borta bra men hemma bäst

Nu är vi hemma igen. Alva sken som en sol när hon fick syn på babygymet och på sin pappa, jag vet inte vilket som var mest uppskattat. Det gick bra att resa med henne, jag märkte inga tendenser till att hon hade ont i öronen vid start och landning. På vägen hem sov hon mest hela tiden, enda gången hon skrek var när hennes mamma råkade slå hennes huvud i taket... Men det var ganska bökigt att komma fram till Arlanda själv och försöka ta emot bagaget och montera ihop vagnen med baby i famnen. Som tur var fick jag hjälp.

Uppe i Luleå var det väldigt mycket snö. På söndagen var det snömodd på gatorna och det var inte det lättaste att forcera med vår vagn (en teutonia fun). Den gör sig betydligt bättre i stadstrafik utan snö. På söndagen hann vi med att träffa (gammel-) mormor, -moster, -morbror och -kusin. Alva imponerade som vanligt med sin hårman och charmade med sitt leende. Sedan hängde vi med (gammel-) mormor under dagarna medan pappa (morfar) och B-I var på jobbet. Hann med en sväng på stan också och då lyckades vi springa på Sofia med jämngammal bebis.

Alva fick några nya leksaker, bla en som blinkar och låter. Ser väldigt kul ut när hon tar på den som om hon försöker fånga lamporna (på samma sätt som när katterna leker). Så för tillfället är hon nog ungefär lika intelligent som en katt...

Idag var vi på "teorilektion" för babysimmet. Imorgon är det dags för första doppet, det blir spännande.