Språklig utveckling

Alva har sista dagarna börjat prata mycket mer. Hennes ordförråd innehåller inte bara "pappa" längre utan en massa andra ljud som inte ens med god vilja kan härledas till ord. Det är väldigt skojigt att höra henne svamla på just nu men det kan tänkas bli lite mycket i längden i och med att hon ofta blir irriterad när man inte förstår vad hon vill.

Pappa

Efter att ha varit mer eller mindre mammig de senaste veckorna har nu Alva övergått till att vara pappig. Pa-pa-pappa är det enda ord hon säger för tillfället. I alla fall så länge hon är glad, för så fort hon blir, trött, hungrig och grinig är det maaammaaa igen. I och för sig verkar inte orden vara helt kopplade till oss utan verkar kunna betyda vad som helst. Vad man än frågar, eller vad hon än pekar på så heter det pappa (tex. Ludde, blå himmel och mamma). Eventuellt är det inte heller ordet pappa hon säger heller utan "ompa" - som i sången "tänk om jag hade en liten, liten apa..". Här om dagen upptäckte vi att hon är väldigt förtjust i den sången (tydligen sjunger de den på dagis) - hon viftar med armbågarna, grimaserar och säger mpa-mpa.